Känslan när någon sätter ord på det man velat säga och skriva

Jag hittade en artikel skriven av Sofia Mirjamsdotter igår och jag tycker att den har en viktig poäng. En väldigt viktig poäng. Jag har förstått att många tycker att det är absurt att jämföra Sveriges situation med länder i exempelvis Mellanöstern och Nordafrika och jag förstår hur de resonerar, men jag håller inte med. I slutändan handlar det om begränsningar av kvinnors frihet. Bara att det är en stor gradskillnad, som Sofia hävdar. Jag har själv fetmarkerat det jag tycker är viktigast att ta med sig från denna artikeln.

När jag under skoltiden regelbundet blev fasthållen och tafsad på av killar, som ibland slet av mig tröjan, andra gånger nöjde sig med tafs utanpå kläderna, var reaktionerna från vuxenvärlden minst sagt mediokra. I bästa fall kommenterades de, men då i ordalag som att jag måste förstå att killarna var nyfikna, eller att de gillade mig. Det var något jag skulle lära mig att leva med, helt enkelt.

Omgivningens attityder har följt med långt upp i vuxen ålder. Blir en kvinna tafsad på ska hon ta det som en komplimang.

Jag minns när jag som äldre tonåring ensam promenerade hem om nätterna, och skyndade på stegen när män följde efter. Ibland var det någon som kom ikapp, och en gång var det en man som trängde sig in genom porten och jag minns att jag lyckades skaka av mig honom genom en lögn om en pojkvän som väntade på mig därhemma.

Sedan dess har jag lagt åtskilliga tusenlappar på taxi, inte på grund av avståndet, utan på grund av det obehag jag upplevt när jag gått ensam och bilburna män saktat in och kört upp vid trottoaren för att erbjuda skjuts, och bli mycket otrevliga när jag tackat nej, eller fortsätta smygköra efter tills jag lyckats smita in på en gångväg eller annan mindre lämplig plats för biltrafik.

När jag berättade om dessa händelser var det vanligt att få frågan om vilka kläder jag burit, inte sällan ställd med en förebrående ton. Den kvinna som väljer att gå ensam hem om natten får skylla sig själv om hon blir antastad. Den kvinna som inte håller sig nykter och därmed utgör ett lättare offer för mäns sexualiserade våld får skylla sig själv. Mannen däremot kan komma undan genom att hävda just onykterhet som orsak till att han gick över gränsen. Den kvinna som har för lite kläder på sig bär indirekt skulden för de män som av någon anledning säger sig inte kunna hålla fingrarna i styr när de ser en lättklädd kvinna.

Kvinnor som i offentligheten sätter fingret på problemet blir ofta hårt ansatta av män som först hävdar att Sverige är jämställt och att svenska män är bättre än andra, för att i nästa andetag uttala de vidrigaste hot om sexuellt våld och önskningar om att kvinnan ska bli gruppvåldtagen. I bästa fall anklagas hon bara för att vara ful, och det är ju inte konstigt att någon som är så ful och dessutom hatar män aldrig får kuk. Samtidigt blir en kvinna som säger sig gilla sex och gärna utövar det ofta och med olika personer inte sällan stämplad som slampa eller luder.

Då har jag ännu inte nämnt att 25 procent av alla kvinnor i Sverige någon gång under livet utsätts för våld av en närstående.

Hederskultur existerar i hela världen. Också i Sverige, trots att vi är ett av världens mest jämställda länder. Men visst finns det grader i helvetet.

Det vore löjligt att förneka att kvinnoförtrycket är värre i exempelvis Saudiarabien än det är i Sverige. Det vore en skymf mot de kvinnor i världen som könsstympas att påstå att läget är lika illa här. Det är det inte. Men för varje kvinna i Sverige som utsätts för mäns våld är det en skymf att påstå att jämställdheten har gått för långt.

Självklart påverkas vi alla av den kultur vi växer upp i. Den som lever i ett samhälle där kvinnor förtrycks kan komma att se det som normalt. Men kultur är inte något statiskt. Kultur är levande och i ständig förändring. Globaliseringen och internet gör att förändringen sker snabbare än någonsin tidigare i historien. Kvinnor reser sig upp runt om i världen och protesterar mot könsstympning och kräver utbildning. Utbyte mellan människor från olika kulturer inspirerar och gör världen till en bättre plats för de allra flesta.

Även individer kan förändras i takt med sin omgivning.

Till alla män som anser er ha bättre kvinnosyn än män från andra kulturer, där förtrycket är mer påtagligt och synligt, har jag en uppmaning; Var en förebild.

I stället för att kommentera kvinnors utseende och kläder; stötta dem när andra män angriper dem på grund av just detta. I stället för att skjuta över skulden och problemet på dem som utsätts; tala om hur du som enskild och män tillsammans kan agera för att göra världen till en bättre plats.

I stället för att ständigt prata om hur tjejer ska skydda sig och agera, i stället för att vara helt fixerad vid döttrarna; börja tala om och med sönerna. Det är männen som står för våldet. Det är deras beteenden som måste förändras.

I stället för att argumentera emot dem som hävdar att sexualiserat våld är ett mansproblem, i stället för att lägga skulden på invandringen; anmäl dig som god man eller kontaktperson åt en ensamkommande pojke. Ta chansen att förändra attityder. För till syvende och sist handlar det alltid om den enskilde individen och vad hen har med sig i bagaget. Du kan hjälpa till att fylla det med de värderingar som ligger till grund för ett jämställt samhälle.”

blogstats trackingpixel

Är man ett matchnings freak så får man lida pin

img_1033.jpegJag vill inleda detta inlägg med att påpeka hur fantastiskt fräsiga mina nya yoga pants är. Min bror himlar med ögonen varje gång jag nämner ordet yoga pants (läs: joga pääänts), sorry absolutely not even close to sorry att jag är internationell och inte kan prata ren och skär svenska längre. Därefter vill jag påpeka att jag är löjlig. Eller ett matchnings freak, med andra ord. Tog en paus i pluggandet och skulle promenera ner till affären för att hämta ut ett paket. Tänkte låna mammas bruna kängor men en mental spärr stoppade mig. Bruna kängor. Till en svart jacka med gråa detaljer, grå mössa, grå halsduk och rosa yoga pants. Det går inte. Det funkar inte så. Så jag lånade hennes svarta kängor istället. De som jag visste skulle ge mig två blåsor på hälarna. Är man ett matchnings freak så får man lida pin, antar jag.img_1034.jpeg

blogstats trackingpixel

Surrond yourself with people who have dreams, desire and ambition

img_0995.jpegHar hängt i Majorna, hemma hos denna fröken, ikväll. För det första så lagade hon mat till mig som var färdig i samma stund som jag klev innanför dörren. För det andra så är hon överdrivet cool och kommer nå stjärnorna efter avslutade studier på Textilhögskolan i Borås. För det tredje så äger hon en lägenhet som borde cirkulera runt på sociala medier med hashtaggen apartmentgoals.img_1001-1.jpeg

blogstats trackingpixel

Visst gör det ont med lite hjärtekross och självförnedring men det är inget vi dör av

Tänker på det här med kärlek och att ha ett mörbultat hjärta. Det är väl inte alls konstigt att det är svårt att släppa taget om någon som man tycker väldigt mycket om? Jag menar, folk som man gillar vill man ju inte bli av med. Folk som jag gillar vill jag ha kvar i mitt liv så länge jag lever och just därför är det nog svårt att släppa en person och tysta ner de bubblande känslorna.img_0984.jpegEftersom jag lider av kärlekstourettes kan jag inte låta bli att uttrycka mina känslor när de trycker på. Om jag saknar någon så jag dör, kan det hända att jag slänger iväg ett mess med dessa rader.
Om jag får till svar att vederbörande känner likadant blir jag genast förvirrad och glad. Tänjer ytterligare på gränserna för vad jag tycker är okej. Är totalt inkonsekvent och kastar mig återigen ut för stupet där resan i luften kommer kittla fantastiskt skönt i magen tills jag landar i marken med en smäll. La dolce fucking vita.

Tagen från fantastiska apansattigranen. Följ henne på instagram. You won’t regret it.

blogstats trackingpixel

Don’t drink (wine) & drive (pulka)

img_0890.jpeg img_0889.jpegHar hängt med Isabelle och Isabelle. Lagat en avancerad middag bestående av ugnsbakad lax och sötpotatis. Druckit vin och kaffedrinkar. Åkt pulka och haft snöbollskrig i snöfall. Kollat på Crazy, Stupid, Love och dreglat över Ryan Gosling. En fin lördag, med andra ord. Blir varm i hjärtat trots minusgraderna utanför.img_0888.jpeg img_0887.jpeg

blogstats trackingpixel

Kärlek är inte att känna sig tvingad att tigga om en persons uppmärksamhet, ömhet, kärlek och engagemant

img_0806-1.jpegOm definitonen av en mardröm är en dröm som lyfter fram känslor av stark rädsla, vad kallar man en dröm som lämnar en tom och sårbar? Borde inte det också räknas som en mardröm?

För några dagar sedan drömde jag att jag var på en middagsbjudning hos dig. Det var en underlig middagsbjudning, för det var du och jag samt ett stort antal unga kvinnor som kommit och gått i min vänskapskrets under de tjugotvå åren jag levt. Många av dessa var nyfunna vänner, så de kunde omöjligt veta hur du krossade mig och lämnade skärvorna på marken när du fortsatte mot ditt nästa byte. Som skulle ge dig en tillfällig tillfredsställelse och boosta ditt ego ytterligare. Som om det skulle behövas. Som skulle fylla tomheten i ditt hjärta för en kort stund, innan det var dags att hitta nästa byte och göra om samma process. Leta, finna, förföra, krossa.img_0804.jpeg
I drömmen blev jag förkrossad av att se dig omsvärmad av alla dessa unga kvinnor, trots att jag konstant upprepade tanken att jag kommit över dig, så jag gick till badrummet. Du hade renoverat badrummet, jag kände inte alls igen mig längre. Golvet var inte isande kallt längre, så som det brukade vara.

När jag hade samlat kraft gick jag tillbaka till er. Då satt du med armen runt en av mina vänner, viskade någonting som inte gick att tyda i hennes öra och visade henne någonting på din mobil. Hon skrattade högt. Jag minns att jag, i drömmen, tänkte att jag aldrig skulle känna såhär starkt för någon igen. För detta är inte kärlek. Det är en desperat längtan att bli älskad och vald av någon som inte förtjänar en. Kärlek är inte att känna sig tvingad att tigga om en persons uppmärksamhet, ömhet, kärlek och engagemant.

Man får helt enkelt forget it enough to get over it, but remember it enough so it doesn’t happen again.img_0805.jpeg

blogstats trackingpixel

Movie night with mom, fuzzy socks, white wine & shrimps

img_0762.jpegSoffhäng med min mor efter en dag fylld med shopping och lunch i Kungälv. Jag försökte shoppa kläder men det är psykiskt omöjligt när jag har min första egna lägenhet att inreda. ”Åh vilken fin kofta… MEN OMG MAMMA KOLLA PÅ DENNA KRUKA?” Krukor, tekoppar, lampor och ljusstakar har aldrig varit så roliga. Är det såhär det kommer vara när/om man är gravid med sin första bebis?img_0766.jpeg

blogstats trackingpixel

And my girlfriends are the sisters I picked out for myself

img_0751.jpegJag gillar idén med att ens vänner är familjemedlemmar som man valt på egen hand. Att man får lov att vara grinig, arg, besviken, hangry och att de kan säga till när det gått överstyr. Att man vissa dagar pratar om djupa och viktiga ämnen, vissa dagar dricker färgglada drinkar och pratar om killproblem, vissa dagar bara slöar i soffan och inte säger någonting, och vissa dagar spelar sällskapsspel och skrattar åt varandras oförmågor. Jag gillar idén med att man växer i olika riktningar, börjar studera i olika städer, intresserar sig för olika aktiviteter, har olika kunskaper och tillslut hamnar i olika delar av världen, men fortfarande har varandra nära hjärtat. Att man växer på egen hand, men istället för att växa isär så växer man tajtare på grund av det. Starkare individer och en starkare vänskap. img_0750.jpeg

blogstats trackingpixel

Yes. I do. Love. Chocolate.

img_0733-1.jpegIfall Ryan Gosling hade varit en efterrätt hade han garanterat varit en chokladdoppad banan rullad i kokos och hackade mandlar. Jag förstår hur det låter (med tanke på att jag har universums dirtiest mind) men denna efterrätten gör en oerhört exalterad och man vill bara äta upp den. De chokladdoppad mandlarna med havssalt är Channing Tatum.

blogstats trackingpixel